måndag 30 juni 2014

tisdag 24 juni 2014

Operation/geocaching

En vecka har gått sen operationen och det känns bra var uppe och hoppade bara några timmar efter operationen och sen har det bara gått framåt. Dr berättade att han hade hittat lite annat som var i kläm som inte syntes på magnetrötgen  men nu trodde han att allt skulle funka och som det ser ut nu så är det bara positivt. Har haft problem med att tömma urinblåsan fått sitta och klämma för att få ut allt då jag haft som ondast och frågan är undra hur mycket som har sparats i urinblåsan för innan operationen gick jag på toaletten och då dom mätte inne hållet i urinblåsan efter toa besöket visade det att jag hade 3 dl urin kvar så det blev kateter för att avlasta blåsan. Dom tyckte det var konstigt att jag inte haft några urininfektioner då det samlats urin men jag sa att jag försökt vara flitig med att dricka och tömma mig var tredje timma men visst då man jobbat så har det gått längre mellan gångerna och då man fick värk i magen och magen blev uppsvälld så kom jag på att det jag borde gå kissa. 

Efter operationen när jag äntligen fick ta bort katetern och fick sätta mig på toaletten så blev jag chockad över hur lätt det gick att kissa. Har haft så jobbigt i över två år men det är inte fören nu efter operationen som jag fattar hur illa det har varit. Nu känner jag direkt då jag är kissnödig och har lätt för att tömma blåsan. Vilken lycka och Dr bad mig hålla koll men trodde inte att jag töjt blåsan då jag ändå varit duktig med att tömma mig. Nog nu om mitt kiss :-) även domningarna i benen är borta kan komma en viss molvärk men den kan sitta i länge efter operationen då det är uppsväll där dom opererat så det ska bli spännande att se hur det blir om några månader jag hopppas detta var den sista operationen för nu vill jag börja leva utan värk och kunna göra allt som jag har måsta avstå.

Trots operationen för en vecka sedan så hoppar jag flitigt i klipporna tar det givetvis lugnare mot innan men det är bra att röra sig för läkningen. Vi har fått ett nytt intresse här i familjen. Syrran pratade om detta för flera år sedan men då nappade vi inte utan det var innan min operation då jag och barnen var och hoppade bland klipporna med hårbollen som sonen började med att han visste om att det låg en skatt just där vi gick och att han ville börja med geocaching. Så nu har vi börjat leta skatter hela familjen och det är jätte roligt vissa är lätta att hitta medan andra tar lite längre tid men det är det som är kul. I går var vi och letade en skatt i över en timma för stället man skulle börja ifrån hade växt igen av taggbuskar och kaprifol och sen när vi stod på rätt ställe skulle man göra följande:

Cachebeskrivning:
Vid de angivna koordinaterna hittar du ingen cache. De utgör startpunkten för en kort vandring. Ställ dig i entrén till tomtningen. Vänd dig mot den högsta stenen sex meter bort. Gå från denna ytterligare 40 meter i samma riktning. Där finns finalen.  Kan säga att det fanns flera stenar att välja på så först vände vi oss åt fel håll och sökte bland rönnarna eftersom det var en ledrtåd men det var ju inte vara en rönn att kika i och stega till. Efter lite sökande vände vi håll och sikta in oss på en annan sten och stegade vidare och där låg cachen. Så nu är familjen Ebbesson fast i detta. Har tom börjat spana in cacher på Tjörn och sen då vi ska bila upp till Norrland i sommar för det blir ju utmärkt att stanna och rasta hunden då vi ska leta dessa cacher. Så har ni inte testat så gör det om ni gillar att vara i naturen. I dag blir det nog att finna några på vägen till stranden. Blir ett roligt sommar äventyr då vi åker ut på våra små tripper i vårt avlånga land.  Det roliga är att när vi kollade geocaching och laddade ner appen så visade sig att vi varit på dom flesta ställen där dom gömt cacherna på Öckerö, Hönö och Hälsö. 



måndag 9 juni 2014

Känslor

Så många gånger jag börjat att skriva här i bloggen för att sedan radera allt vad som jag skrivit. Har inte direkt veta hur jag ska skriva ner allt för inom mig är det många känslor som virvlar runt. glädje, sorg, stress, förtvivlan ja som jag skriver inte bara en känsla vet inte hur jag ska förklara men just nu är det mycket. Vet att det kommer att bli bra i slutändan men just nu vill jag bara skrika ut min frustration.

På jobbet är det stress många är slut körda och en av dom är jag. På ett möte efter en fruktansvärt jobbig period brast det för mig och då jag släppte bomben kom det fram att flera mår dåligt. Tyvärr kan jag inte gå in på vad då jag har tystnadsplikt men jag frågar mig hela tiden om jag ska söka nytt jobb men mina arbetskollegor är underbara och jag vet vara vi får tid tillsammans så reder vi upp detta. Jobbar nu bara ett pass och sen är jag ledig hela sommaren. Ledig och ledig den 17 juni ska jag operera mig så dom första veckorna kommer det att vara tufft men som jag sa att jag har inte sett fram emot en operation som nu för nu vet jag att jag får en paus från mitt arbete och får då fundera ut om jag vill komma tillbaka eller ej.

Saknaden efter gården i Lomträsk är stor längtar tills vi kör upp för backen till gården i Lomträsk och jag kliver ut och får känna lugnet men det kommer även vara tufft för man kommer att påminnas om det som en gång varit och sorgen efter mamma och pappa kommer att bli ännu större för det är ju till dom man kom då man kom till Lomträsk.  Nu är det en grav man kommer att besöka där dom vilar tillsammans under björkarna på kyrkogården. Saknar mina syskon och deras familjer. Brorsans tös gifter sig då vi åker upp så det ska bli så kul att få ett vackert minne eftersom dom senaste gångerna jag varit upp är för att ta farväl av mina föräldrar. Jag vet att det kommer att bli många tårar då vi är där i deras hus för vart än jag kommer att vända mig så kommer jag att påminnas av alla minnen. Tror att alla minnen kommer över en varje gång vi kommer att åka upp till hemtrakterna för när man bor så långt ifrån blir det lite som att man flyr från allt. 

Sitter på bussen på väg hem från jobbet som jag skrev innan är det bara ett pass kvar så få se hur det känns i morgon då jag går ut genom dörrarna antar att det blir en lättnad. Kände en liten inre stress då jag närmade mig jobbet idag efter att ha varit hemma i en vecka och det är inte bra. När jag var på kliniken inför kommande operation så visade sig att mitt blodtryck blivit högt jag som alltid haft lågt tryck. Så det ska bli intresant stt se om trycket går ner nu när jag blir hemma ett antal veckor för jag är rätt säker stt stressen satt sina spår. 

Nu ska kag njuta av bussfärden hem. 
I morgonä är en nu dag! 






måndag 28 april 2014

Underbar helg

Vilken underbar helg vi har haft. Dessa tre dagar gjorde susen jag hann landa få nya krafter. Har känt mig så trött den sista tiden men även som en hamster i ett snurrhjul vilket är inre stress. I helgen bestämde vi oss för att bara vara vi inte planera något utan ta dagen som den kom och det behövdes. Det enda som vi planerade var att bygga igen altanen så vi slipper alla katter som gör sina behov och att våran hårboll smiter under altanen gräver och mumsar i sig vad han hittar. Blev super nöjd med resultatet. Nu är det bara trappan som ska byggas vilket ska bli en som täcker hela öppningen. Älskar våran altan och jag längtar tills vi är klara med allt bygge i detta hus. Mycket har vi ändrat och när vi ser på fuskbyggarna på tv skakar vi bara på huvudet och funderar över hur snickaren tänkte som byggde här. När vi rev väggar så upptäckte vi att det inte var som man kanske hade gjort så det gäller att anlita rätt snickare. När vi byggde ut så googlade jag länge och läste om olika snickare tack och lov för internet för där skrivs det både negativt och positivt och vissa blev vi varnade att inte anlita då deras rykte inte var det bästa.  Nästa projekt blir kök och då anlitar vi IKEA vilket ska bli så himla spännande längtar efter vårt nya kök ska åka till IKEA och träffa en som kan detta med kök för man fastnar lätt då man sitter och skissar och det kan behövas lite nytt tänk kring köks planeringen.

Lite buskar och annat så blir det mer än bra. 



I morgon är det dags att åka till Spine center ska lämna blodprover och träffa narkos läkaren inför kommande operation. Vad jag fattat ska jag göra liknande ingrepp som jag gjorde nov 2012 men frågan är när. Hoppas få svaret i morgon så jag vet för att gå här och inte veta gör mig galen. Har velat hit och dit om jag ska göra operationen. Är en liten förträngning som trycker på nervroten och dom tror att det kan vara den som ställer till då jag får bortdomningarna ner i benen men det är ingen garanti men så var det sist också och jag blev mycket bättre så nu är det slut velat jag chansar och hoppas att allt ska bli bra. I helgen då jag klippte gräset så kände jag värken och strålningarna ner till fotknölen så slipper jag detta efter operationen blir jag nog den lyckligaste personen. Väntar med spänning.

Nu väntar shopping innan jobbet!



onsdag 23 april 2014

Vänner

1993 då jag flyttade ner till Göteborg lärde jag känna ett underbart gäng som jag fortfarande umgås med. Vi delar både glädje och sorg det kan ta ett tag mellan varven innan vi ses men när vi väl ses så känns det inte som om det gått lång tid. Är så glad att dom finns i mitt liv för dom ger mig så mycket energi då vi ses blir alltid en massa goda skratt och det bästa är att några av oss fått barn samtidigt.

Vänner är dom som finns i både glädje och sorg lärt känna många nya vänner sen 1993 men det är det gamla gänget som alltid finns kvar. Vissa är jag glad att inte har i mitt liv längre men vissa kan jag sakna. Fick rådet av en vän att prioritera varför umgås med dom som bara suger energi och det nästan blir ett tvång att umgås med och när jag bestämde mig och valde bort några i mitt liv kändes det så skönt. Inget ont om någon utan det bara var inte rätt det var bara i en period man trodde dom var ens vänner och det sedan visade sig annat. 

Just nu sitter jag och myser med hårbollen. I onsdags förra veckan kastrerade vi honom och sen i måndags fick vi åka in med han till djurkliniken för det visade sig att han hade fått hotspot där dom rakat bort håret när dom skulle kastrera så nu är han låg vill knappt gå ut på promenad men det är nog för att det gör ont. Längtar tills den dagen då vi får ta bort tratten och låta han springa i klipporna. Att se han så här är inte kul fast hellre att han är låg än att han blir super stressad av den stora klumpiga tratten. Han är smart våran vovve han kom på att han kunde klia sig på stygnen med tratten men då tog vi fram silvertejpen och gjorde kanterna mjuka med hjälp av en filt. 
  

Jag är en astronaut, jag är en astronaut :-)

Sonen ville leka med hårbollen men glömde bort att tratten var i vägen :-) 

Nu ska jag lämna hårbollen och rusa till bussen. Har nu jobbat sen påskafton så jag ser fram emot då jag går av jouren kl 12.00 i morgon för sen är jag lång ledig i tre hela dagar. Skönt att få längta till en långledighet. Fast snart blir jag nog hemma några månader och då lär jag bara längta till jobbet. Igår då jag kom hem hade jag fått brev från kliniken ska dit på måndag för hälsokontroll inför kommande operation så då får jag nog även när dom ska operera ryggen igen. Blandade känslor. 


fredag 28 mars 2014

Våren

Äntligen skiner solen och tvätten hängs ute och just den doften då kläderna hängt ute det på minner mig om då mamma hängde alla lakan ute på klädsträcket och man sprang och cyklade bland svajande lakan medan våran kära mor blev vansinnig. Ser bilder på facebook där alla uppe i norr njuter av snön som börjar tina bort och det är just den tiden jag saknar mest där upp. Man skottar fram uteplatsen grillar och bara umgås och njuter i snöndrivorna. Pappa skottade fram sin trädgårdssoffa sen låg han där och bara njöt av värmen mamma kom alltid och servade oss med kaffe stod ute på bron och frågade om hon skulle sätta på kaffe. Påsken var alltid ett måste att åka upp till. Tänk till sommaren är det två år sedan jag var uppe i Norr känns jätte konstigt jag som brukade åka två tre gånger per år. Känner en liten klump över att vi ska åka upp till semestern blir som att börja om med sorgearbetet för om inte då så lär alla minnen väckas till liv igen men jag vet jag måste göra det bara för att så småningom kunna glädjas åt att vi kan åka dit för jag älskar den gården.

Idag vabbar jag och varje år glömmer jag bort detta med våren. Kruppen kommer oftare på barnen och i går var det dotterns tur. I går var vi i stan och hade en mys dag bara jag och barnen sen på väg hem somnade dottern i bilen och sen började helvetet då kruppen kom som från ingenstans. Känner mig så makt lös då barnen får krupp i natt satt jag med dottern med öppet fönster och tänkte bara ingen går förbi för då tror dom inte att jag är riktigt riktig där uppe. För det låter rätt illa då det är som värst. Nu mår hon lite bättre men så är det på dagarna sen när hon ska sova det är då det börjar. Ska ta en promenad längs havet med barnen då vi hämtat sonen från skolan. Solen skiner från klarblå hommel och fåglarna kvittrar.

Här rullar allt på och jag känner att jag knappt hinner skriva i bloggen och p.g.a. mitt arbete så kommer jag att göra denna bloggen privat så alla som vill läsa får begära om lösenord. Måste kolla inställningarna så kommer ni inte in om några dagar så får ni begära om lösenord. Känns också skönt att bara dela med dom jag vill dela.

Nu ska jag fixa lunch till mig och dottern och sedan hämta sonen för en underbar promenad med hårbollen som gör allt för att sätta sig i mitt knä just nu. Han tror han är en liten vovve och kan kura ihop sig i famnen.



måndag 17 februari 2014

Underbara dagar


Haft tre nästan fyra lediga dagar och det har varit ljuvligt att bara gå hemma och drälla känns som om energin kommit tillbaka. Allt har rullat på med det nya jobbet och det har varit/är tufft men vi är ett bra team som stöttar varandra och peppar både i medvind och motvind. Att jobba med ungdomar är en utmaning många gånger står man där och undrar hur man ska göra kan tyvärr inte gå in på vad som händer men det är helt annat jobb mot vad jag är van då jag jobbat med autistiska men trots alla tuffa situationer så känner jag att detta är vad jag vill jobba med att jobba inom neuropsykiatrin ger mig så mycket känns som en utmaning varje gång jag kliver in på jobbet. Jag lär mig så mycket nytt.
Fast ibland är man helt slut då man går från jobbet men tack vare vårat arbets team så blir det mycket lättare. Sa till chefen att dom verkligen lyckas med att sätta ihop gruppen.

Sitter nu på färjan och blickar ut över havet solen kikar fram och man längtar till våren. Igår var vi bland klipporna och havet var så vackert då det stormade. Vågorna slog mot klipporna så skummet yrde och man var rädd att barnen skulle blåsa iväg och att hårbollen skulle hoppa i havet då han jagade skummet och då var det ingen hård storm bara blåsigt. Längtar efter lite storm så jag få gå bland klipporna och fotografera. 

Hårbollen är det bästa som hänt oss  när vi gick där bland klipporna stannade jag upp och sa att detta är nog det bästa jag vet att gå där med familjen. Det är då jag finner ro och landar fast lugnet på gården i Lomträsk är det allra bästa. Längtar så tills vi åker upp vill till mina rötter. Nu är det dags att ta alla beslut efter manna och pappas bortgång och varje gång vi syskon pratar om det rivs känslorna upp. Det är tur vi har varandra och håller ihop allt för många blir osams då arvet ska göras. Det blir lättare och lättare men saknaden är så stor. 

Nu ska jag i väg till jobbet så få se vad som händer idag... spännande! 

Ha en underbar dag!